27 dagar kvar. Saga trängs rejält i magen. Pressar sin lilla kropp utåt så hela magen spänns. Jag undrar om det är hennes lilla rumpa jag känner högst upp.
Jag har en dag kvar i Trönö och det känns skönt. Nyss var jag med mormor på kyrkogården och planterade blommor på morfars grav. Hon har svårt att böja sig ned men vill inte att jag ska göra något. Så jag stod där med magen i vädret. Vi pratade och skrattade. Tre kyrkvaktmästare rensade i buskar och krattade gravar. En kvinna tyckte det var så kul att lyssna på oss. Jag gick ett varv och tittade på nytillkomna namn. Lite sorgligt. Hjälpte till att ta av några ytterkrukor.
Morfars sten är så vacker. Den sitter djupt förankrad i jorden. Mormor har plockat en vacker bukett med blommor från trädgården. Den står nu i mitten omgiven av violer i blått, vitt och vinrött. Stenarna runt om ger en fin, lantlig känsla.
Jag har inte gjort många knop sedan jag kom hit i torsdags. Jag får helt enkelt inte. Mamma ringde imorse och frågade om vattnet hade gått. Hon hade tänkt gå och titta på mig innan hon åkte till jobbet imorse. Hon tror att Saga kommer ut om två veckor. Men att hon lika gärna skulle kunna komma ut idag! Jag gissar på att hon kommer om drygt en månad, alltså med några dagars övertid. Det brukar ju bli så.
Jag borde kanske läsa på mer om förlossningen och öva profylaxandning i tid och otid... men har totalt tappat lusten. Det känns som tråkiga hemläxor och jag börjar tänka att jag nog kommer att klara det ändå. "Folk har ju fött barn i alla tider!" och "Det ger sig med andningen när jag börjar få värkar..." Folk säger dock att man måste öva. Och jag vill ju inte få en smärtsammare och jobbigare förlossning för att jag inte övat profylax och läst på ordentligt inför den stora dagen.
Mycket rör sig i mitt huvud nu. Och någon rör sig i min mage. Snart ska jag få lunch av mormor. Sedan ska jag ta en promenad och njuta av Trönö i vårskrud. Nästa gång jag kommer hit har jag en liten nyfödd bebis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar