Kafébesök, hundlek och sockriga scones

Jag hade rätt. Det blev svårt att få Saga att sova igår natt. Först tjugo i två, efter gråt, tröst, en flaska välling och lite mera snyftande, somnade hon. Sen sov hon till halv nio. Min heliga åttatimmars-sömn har fått stryka på foten rejält sedan jag fick Saga. Men det var väntat. Man klarar i alla fall mer än man tror!
Efter promenad, matcirkus och grejer for jag och Saga in till stan för att fika med moster och Oscar. Mysigt! Men Saga har passerat sitta-still-och-vara-snäll-stadiet, så det var fullt ös och vilda protester kan man säga...
När vi kom hem fick Saga en present av sin älskade pappa, i form av en hund som rullar fram och skäller, gnäller samt spelar melodier. Galet värre! Saga prasslade och sög på hundens öron länge och väl, misshandlade den lite och kravlade sig till... sladdarna.Jag gjorde Leilas scones till blåbärssoppan vi åt till middag ikväll. Det var en halv deciliter råsocker i sconsen, vilket gjorde dem alltför söta för ändamålet. Även sockret på ytan var onödigt. Jag tänkte på det när jag gjorde dem och funderade på att byta sockret mot ost, vilket jag borde ha gjort! Annars var de goda.
Jag förberedde för morgonens chokladmuffinsbak också. Klockan 10.30 är det ju bullfest på Kyrkans Öppna Förskola! En kul grej. Men jag är lite orolig för hur mycket folk det kommer att bli!