En härlig dag med ett snöpligt slut

Idag trotsade vi regnvädret, klev på bussen till Odenplan och traskade iväg mot våra riktiga favvoaffärer inne i stan, Syster Lycklig och Spiti.
Det är en fröjd bara att gå in på Syster Lycklig. Inspirationen börjar flöda och jag vill ha allting. Husgeråd, inredning, leksaker och kläder finns där, i blommigt eller prickig, lantligt, robust eller sött. Vi köpte en underbar bakskål, en vacker glascylinder att ha en ljusslinga i samt ett underlägg i luffarslöjd.
Spiti ger en helt annan känsla. Indiskt och mysigt, stjärnor i lila, rött, eller orange. Svart trä, brickbord eller färgade kuddar. Kinesiska möbler och vattenfall. Vi köpte en gulorange julstjärna i papper.
Det blev en ljusslinga på Indiska också innan vi tog oss en lyxfika på Coffeehouse by George vid Odenplan.Saga hade legat så snällt i vagnen hela vår tur på stan. Men nu ville hon upp. Hon blev sprallig och glad av allt som fanns att titta på, och ville hoppa väldigt i våra knän.
Hon ville gärna dricka upp mitt apelsinvatten också, men fick varken smaka på det eller min Snickers (latte med smak av nougat och choklad, mmmmm...)!
När vi kom hem gjorde vi ett ryck. Ett ovanligt tufft sådant... Det krånglade alltför mycket, men blev fint till sist. Stjärnan från Spiti hänger nu i vårt kontorsfönster.
Vår underbara julkrubba köpte vi på Kungsboden i våras. Nu får den sällskap av vår vackra glascylinder, fylld med en av de ljusgirlander vi köpte på Indiska förra året.
Snyggt! Vi hade hållit på med städning och pynt i flera timmar nu, så det var dags att softa en stund.
Saga hade varit lite otålig och gnällig. Jag hade världens huvudvärk...
Så efter en mysstund på sängen... ... åt vi lite mat och gott adventsfika i soffan.
Saga åt och somnade i min famn vid halv elva. En timme senare satt jag här vid datorn, skrivandes det blogginlägget ni läser just nu.
Jag hör att Saga hostar medan Tias går in i sovrummet för att lägga sig. -Oj, då! Utbrister han, och fortsätter med att säga att det var en kaskadkräkning.
Stackars Saga. Hon har varit så frisk under sitt första halvår att varken hon eller vi vant oss vid att torka kräkor, använda snorsug eller ta tempen. Nu har hon haft sin första förkylning, i ungefär en vecka. Och jag tror att det var allt snor som runnit ned i halsen som ville ut nu inatt. När jag kom in i sovrummet höll Tias i en mycket blöt liten tjej som kräkts ned både sig själv och sin säng. Och innan vi visste ordet av kräktes hon igen! Tias, mattan och sovrumsgolvet blev träffade den här gången . Saga såg trött och förvånad ut. Skrek ingenting. Jag tog hand om henne, bytte jamas och tvättade henne medan Tias torkade golv och började byta i sängen.
Jag försökte mata henne men ho ville inte äta så jag gick ut med vår lilla stackars älskling i köket. Då kom nästa kaskad!
Snart gick jag och Tias runt i bara underkläder bärandes på en tussig bebis som kräkts ned tre pyjamasar och nu fått på sig en fjärde. Två nyskurade mattor hängde på tork ute på balkongen och det var bytt i Sagas säng.
Långsamt började saga bli piggare. Prata lite och skaka på huvudet, något hon gjorde första gången imorse och nu tycker är riktigt skoj. Vi satt med vår lilla tjej länge. Vågade inte tro att det var slut på kräkandet. Men till efter en halvtimme minst testade jag att amma henne och hon åt lite. Vi väntade en stund till innan vi vågade lägga henne för natten. Nu sover både hon och Tias.
Lilla underbara unge. Hoppas det var förkylningseländet som kom ut, och att hon mår bättre imorgon!!! Jag har sånt medlidande med henne och medkänslan ger mig en stark inlevelseförmåga. Inte kul. Jag är av den kräsmagade sorten också. Inte kul det heller. Tur att Tias inte är så känslig.
Hoppas hoppas att det inte fortsätter med kaskader imorgon bara. Att det bara var förkylningen, och är över nu.