Hon pratade massor, skrattade och tittade på mig med sina pigga ögon. Härligt!En ny dag hade börjat. Och inte vilken dag som helst! Idag skulle nämligen Saga få smaka på annan mat än bröstmjölk. För första gången!
Vår BVC-sköterska har sagt att det är lämpligt att ge Saga sina första teskedar puré någon gång då hon är utsövd och pigg. Som till exempel då jag själv äter lunch. Och så är det bra om Saga inte är vrålhungrig, utan laaagom hungrig.
Det där med tidpunkten är lite klurigt. Saga har ju inga som helst rutiner. Hon kan somna kvart över sju på kvällen... eller ett på natten. Hon vaknar förstås därefter vilket i sin tur flyttar lunchtiderna hit och dit. Det enda som är tradition är att hon alltid börjar skrika och blir helt galen när jag ska äta. -Frukost, lunch och middag.Idag tänkte jag att hon kanske skulle bli gladare om hon också fick lite mat?! Hon hade just växlat om från sitt kluckande bebisskratt till gnälligare tongångar så jag var lite tveksam när jag öppnade barnmatsburken med ett klick och värmde världens minsta portion i mikron.
Eftersom jag är en redig fotonörd vågade jag ju inte missa detta ypperliga fototillfälle som alla pratat så om. Dessa roliga grimaser som brukar uppstå när barnet får något främmande i munnen, haha! Så jag ställde upp videokameran på stativ, satte på Saga Fisher Price-haklappen vi fick i en presentbox på BB och tog min Canonkamera i vänster hand och den rosa plastskeden med potatis- och palsternackpuré i min högra. Detta skulle dokumenteras.
Saga var arg. Ingen bra början. Då skeden närmade sig hennes mun slog hon upp handen. Liiite puré fick hon nog i munnen, men resten kom på handen och haklappen. Haklappen ja, den var intressant. Dessutom prasslade den lite spännande. Mums! Saga började frenetiskt suga på sin giraffbeklädda haklapp. Jag försökte med att lite lätt avlägsna den från hennes mun men då protesterade hon högljut, så jag lät henne hållas. Jag väntade en stund och kände mig smått uppgiven. Ett nytt försök att få bort haklappen från Sagas mun för att kunna nå fram med skeden, och hon blev störtförbannad. Började gråta och skrika för kung och fosterland. Så det var bara att lyfta upp henne, sörja min egen mat som började kallna där under salladen, och sätta mig i soffan och amma.
Så kan det gå. Tilläggas kan att hon inte bjöd på en enda grimas. Jag tror dock att purén delvis smaksatte haklappen, vilket i sådana fall är ett gott betyg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar