



Saga har varit lite gnällig idag. Jag fnular på om ännu en tand är på väg... Vår promenad som var tänkt runt sjön blev kortare än önskat då Saga skrek värre och värre ju längre bort vi kom. Efter några steg längs sjön fick vi vända och gå hemåt. Saga tystnade varje gång jag lyfte upp henne... men hon väger nio-tio kilo, så jag orkar inte bära henne och skjuta vagnen framför mig. Och så fort jag satte ned henne i vagnen gastade hon och spände hela kroppen som en båge. Jag jäktade hemåt i rask takt. Och till slut somnade hon... Då hade hon skrikit i fyrtio minuter. Vi var nästan hemma och jag var väldigt less. Ville härma Saga och skrika rakt ut jag med. Jag som sett fram emot denna härliga vinterpromenad i snö och solsken.
Väl hemma vaknade hon... Alltför kort sömn resulterade i en gnäll-kväll... till råga på allt. Men innan dess hade vi riktigt skoj. Hon åt nämligen upp sin lasagne-portion på fem-tio minuter!!! Och glufsade i sig sin päronpuré på det. Varje portion är ungefär lika stor som två iskuber. Bra ätet för att vara vår lilla tös. Det artar sig!!! När hon slurpat i sig sista skeden och jag tog undan skålen grät hon högljutt.
När hon lugnat sig tog jag mig en stor kopp te och lite choklad och satte mig för att ringa lite jobbsamtal. Och det ser ut som om jag kan få jobba lite till våren ändå. Skönt. Även om jag får lite ångest av tanken på att vara ifrån min lilla tjej.
2 kommentarer:
En trevlig blogg!
Tack!
Skicka en kommentar