Dockteatern Tittut har speciella fikadagar då man får komma dit med sina små barn, fika och hälsa på några dockor. De föreställningar som annars spelas är till för barn från sex månader upp till åtta år. Riktigt mysigt var det nere i den källare där fikat serverades. Saga var dock ilsken som ett bi och riktigt hungrig, så jag sjönk ned i den enda soffan och ammade henne på en gång samtidigt som jag fick passa min saft och bulle för Liam, ett år. Han ville gärna ta allt han kom åt.Saga blev nöjd en stund sedan... en liten stund. Sen blev det trötthetsgnäll. När jag stod upp och gungade henne för att hon skulle lugna ned sig syntes plötsligt en rosa elefant skymta i kulisserna.
Elefanten fick genast Sagas uppmärksamhet. Han smög sig fram med lustiga rörelser och Saga började skratta. Elefanten sa sig heta Pomelo och han hade en jättelång snabel. Saga tyckte Pomelo var jätterolig. Hon skrattade högt! Hon som var klart minst där inne var också den enda som skrattade så de vuxna skrattade smått åt Saga. Jag med, som inte vågat hoppas att hon redan skulle bli så road av dockteater! Lilla söta bebis, hon är ju för underbar. Jag blev faktiskt lite rörd.
Elefanten flög en tur och hälsade på barnen, liksom snigeln som också tittade ut en sväng.Personalen var supertrevlig och fikat billigt. Föreställningen som dockorna var hämtade ur heter Pomelo den lilla elefanten och är till för barn som är mellan 2-6 år. Jag skulle gå dit BUMS om Saga haft åldern inne.
Sedan tog jag och Louise våra barnvagnar och traskade ner till Gamla stan där jag köpte en stämpeldyna för bebisfötter och små händer.
Vi fikade på Stadsmissionen innan vi skildes åt. Vi har faktiskt bara setts en gång förut och det var på Rockbjörnen, i januari 2008, då jag körde TV-kamera och hon var min passare! Vi gick ju in på festen efteråt, där hon berättade hon att hon var gravid. Nu har vi varsin liten unge!
;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar