Galen bebis!

Den här dagen har varit en av de jobbigare dagarna hittills under min månadslånga mammaledighet i Stockholm. Saga har varit så glad och söt emellanåt... men sen har hon skrikit som aldrig förr! Om ni har hört grävlingar som slåss och tänker er det ljudet. Så låter hon!
I förmiddags visste jag inte alls vad jag skulle ta mig till. Saga ville inte äta, och blev förstås stortokig om jag satt ned med henne. Ställde jag mig upp och gungade lite lagom lugnade hon sig stundvis... men snart skrek hon igen. Så jag lämnade TV-rummet och gick in i köket där jag sjöng You´ve got a friend för henne högt och ljudligt. Då blev hon lugnare. Efter två vackra visor till somnade hon. När hon vaknade sen åt hon bra och var strålande glad.
Vi skulle in till stan och umgås lite med Elin vid tretiden, så nu var det snabba ryck som gällde. Vi mötte henne när hon gick av sitt pass på Leksaksborgen och fick en riktigt trevlig stund. -Ett tag...Vår solskenspromenad från Leksaksborgen till Karlaplan gick helt ok även om det gnälldes lite i vagnen. Syster-moster-gudmor fick kvalitetstid med sin systerdotter i parken och allt var frid och fröjd.
Sedan gick vi till Thelins uteservering för att fika. Var det hungern som gjorde Saga vild och galen och tog fram grävlingsskriket igen??? Jag vet inte det jag, för när jag skulle mata henne gick inte särskilt bra. Hon sög, släppte, skrek och var helt galen! Det blev mjölk överallt. Jag hade på mig ett dumt amningaslinne som visar mer än man vill visa... så jag täckte över med en filt och kämpade medan Saga skrek nåt fruktansvärt, spände sig i hela kroppen och var rejält arg och galen. Jag ställde mig upp och hussade henne... innan jag testade att mata igen. Nu gick det bättre. Hon hmmmade högljutt som om det var nåt väldigt gott med mjölk. Jag skrattade åt hela situationen. Men sen fortsatte hon skrikandet... Vi gick till Din Tid och köpte Nimue-produkter, och när Elin passade henne utanför lugnade hon sig till slut.
Jag var inte på toppenhumör när jag traskade med vagnen till Odenplan där vi tog bussen hem. Saga vaknade dock på ett strålande humör och skrattade högt innan vi klev av bussen i Solna. Så när vi klev över tröskeln till lägenheten och den väntande bebispappan var vi båda glada.