Åh, vad trött man blir av att vara mamma till en bebis som ska äta hela nätterna och hela dagarna fram till ca 16... -Sen vill hon sova sova sova... och då bör man vila själv, men är hungrig och allt möjligt, vill kolla internet hinna äta... När Saga vaknar gäller det att skynda sig med blöjbyte om det behövs, för snart börjar hon skrika nåt väldigt. Hungern har satt in. Amma igen... flera gånger. Sovpaus för lillan och så här dags börjar det bli hög tid för mig att borsta mina tänder och dressa om för natten, för när Saga åter vaknar blir det nattmatning och jag bör försöka hinna sova lite innan nästa amning, som brukar träda i kraft efter ungefär en timme. Sedan fortsätter det så hela natten. Puh..!
Som mamma sa... -Det är tur att man blir så otroligt kär i sin bebis.
=)
2 kommentarer:
...och man glömmer lätt att det är så fysiskt att få barn. Kladdigt, rinnigt och tröttigt. Men det är en väldig tur för kottarna att de är så söta. Här ute studsar en stjärtfjärderlös skatunge planlöst omkring och gapar stort och illvrålar så fort en förälder visar sig. Apropå föräldraskapet vedermödor. Alla får slita utom göken.
Mamma K
Du är så himla bra Ida Frid. Och fy tusan vad söt hon är!!! Puss på er. Ps. Snart ska jag våldsgästa er. Ps 2. Kram.
Skicka en kommentar