Galet mycket jobb och söt, vild bebis

Det är fantastiskt att kunna varva mammaledighet med jobb. -Ett drömläge som inte alla får.
Nackdelen med min situation är osäkerheten, att inte veta hur nästa vecka kommer att se ut och att veta än mindre om nästa månad. -Sommaren. -Och nästa höst!
Och så är det allt pusslande... försöka se till att Tias är pappaledig de dagar det finns arbetspass åt mig.
Just nu är jag inne i något slags flow på jobbfronten. Jag ska jobba på TV4 på lördag och måndag. Och på Creo på söndag och tisdag.
Jag är inte van att jobba så mycket nu efter mammaledigheten, så idag kände jag mig sliten. Tre tuffa jobbdagar och nu hade jag behövt vila. Det fanns det förstås inte möjlighet till med en rastlös bebis som gjorde en massa hyss. Creo undrade om jag kunde jobba ikväll, och om jag orkat hade jag gjort det! Men jag kände att jag behövde två lediga dagar innan nästa tuffa jobbperiod. -Tidiga mornar på fyran och långa dagar på Creo.
Saga fick sin sjunde tand i söndags. Hon kryper bestämdare nu än hon gjorde i helgen och hon drar sig upp på fötter allt oftare med hjälp av stolar eller vad som finns till hands. Hon tycker om sina flikböcker med Molly Mus och pillar gärna på små små saker med sitt fina pincettgrepp, tummen och pekfingret. Det klarade hon redan som femmånadersbebis vilket måste vara tidigt eftersom en det hör tiomånaderskontrollen till att kolla sådana färdigheter.
Vi har haft en lugn dag. En promenad runt Råstasjön blev det. Annars har vi varit hemma och softat.
Saga har lekt med sina grejer. Och även försökt sig på att leka med gardinerna, hårtorken, en USB-sladd, barnvagnshjulen, DVD:n och flera saker till som jag fått lyfta bort henne ifrån under högljudda protester.
Den här boken var en av flera julklappar från moster Elin. Fin. Och passande nu när Saga plötsligt inte alls är så förtjust i att bada längre.
Hon blir allt oftare rädd för folk också. Har gråtit både åt farmor och Ulf. Men mest åt Erik. Och när jag och Saga är ensamma hemma blir hon rädd och börjar skrika om jag går in i ett annat rum. Stackars, Inte lätt att vara liten. Och med min inlevelseförmåga förstår jag hennes känslor nästan för mycket. Om vi är ensamma hemma på kvällen och hon tycks bli mörkrädd blir jag det också! Inte bra.
Men oftast är ju Tias hemma och håller ställningarna. Som nu. Betapet på datorn som alla andra kvällar. Jag har begärt lite föräldrapeng och pysslat en stund. Efter att vi fikat till Antikrundan från Söderhamn!!! -Med chokladmuffins och vispgrädde sedan gårdagens våffelfest. Mums!
Nu ska jag sova. Natti natti!!!