Det är mycket att fundera på nu. Jag har precis jobbat två tidiga mornar på TV4. I morse var det tufft då jag legat vaken till ett på natten och tänkt in i det evinnerliga. Hjärnan arbetar på högvarv även när jag försöker stänga av.
Jag väger Trönö mot Stockholm och just nu väger Trönö tyngst. Det känns som om jag är färdig med Stockholm. Jag ser inte charmen med stan längre.
Kajen längs Strandvägen må vara en fin promenadväg... men i jämförelse med att springa i gräset hemma i Trönö och sparka boll med Saga ter sig denna ytliga, stela stockholmsmiljö väldigt trist.
Ja, jag har tröttnat på ytligheten här. Att man får en stämpel i pannan efter hur man går klädd eller vad man har för väska. Jag har tröttnat på vita väggar och ekparkett, perfekt städning och borstat stål. Ord som "stilrent" tråkar ut mig och det känns fel att shopping har en sådan viktig roll i mitt liv.
Jag behöver inte många dagar i Hälsingland för att landa och värdera om. Plötsligt missar jag varenda TV-program jag brukar följa till förmån för samtal och promenader i grönskan. Jag njuter av att se älvdanserna på ängarna och att kliva i daggvått gräs om morgonen. Jag glömmer att blogga och funderar på att börja virka...
Det är vintrarna som är tuffa där uppe. I vintras hade vi rejäl otur då vi lyckades pricka in två strömavbrott. Ett kring jul och nästa när Agnes döptes. Det var de enda strömavbrotten på gården den vintern men vi var där... och det var inte kul alls. Hoppas nu att vi hittar ett hus med självtryck på vattnet så åtminstone toaletterna funkar sådana gånger.
Snöskottningen kommer att bli jobbig... och jag som nästan hatar vintern kommer nog att få det tufft mellan november och mars-april. Men vi hoppas kunna vända även delar av vintern till det positiva. Pulk-kalas med korvgrillning kan man ju alltid ha. Och kanske kan vi börja åka skidor hela familjen! Höga ambitioner, hoppas jag orkar...
Julmarknaderna där uppe är riktigt mysiga och tänk vilka fester vi kunde ha! Ett stort eget hus där vi kan bjuda in hela släkten eller vännerna från storstan.
Och så har vi det viktigaste; jobb.
Får någon av oss ett fast jobb där uppe klarar vi oss tills vidare... Och jag hoppas kunna rycka in på Hälsingetidningarna vid behov samt åka någon helg då och då till Stockholm och jobba på TV4.
Fördelen är att husen i Hälsingland kostar mycket mindre än här. Vi kommer inte på långa vägar att behöva dra in lika mycket pengar som om vi har ett hus i Sollentuna.
Tias ska komma hem med småtjejerna i morgon och då ska här kollas på både hus och jobb.
Vi har inte riktigt bestämt oss för vad vi vill än. För bara en månad sedan såg det ut som om vi skulle landa i Sollentuna... nu lutar det åt Trönö. Jag pendlar mellan nästan euforisk glädje och panikkänslor. Ibland känner jag mig som ett vilset djur om natten. Vet inte vad jag vill och är rädd för att göra fel. Har för lite tid att landa, känna och prata.
Och plötsligt sköljer sentimentaliteten över mig och jag tänker på att vi fått båda våra barn här. Att Saga har ett bra dagis med kompisar hon tycker om.
Det är alltid läskigt att bryta upp. Man vet vad man har men inte vad man får.
Men Saga älskar naturen och behöver ut precis som jag och Tias. Och Agnes kommer inte alls att minnas sin tid i Solna.
Vi måste våga tro på våra drömmar för att våga påverka våra liv. Hoppas vi fattar rätt beslut och att vingarna bär när vi väl hoppar!
2 kommentarer:
Jag är född och uppvuxen i Stockholm, och har aldrig en sekund ångrat att jag flyttade därifrån! Stockholm är en trevlig turiststad - Hälsingland är hemma. Jag får det bästa från båda! Låter det lockande för dig också?
Ja, det är så jag känner! ;-)
Skicka en kommentar