Jag har två gudsöner, som också är mina systersöner. Alvar föddes 19 mars och har världens finaste stora blå ögon när han tittar på mig nästan flirtigt. Oscar fyller tre i sommar och älskar att ha moster på besök, även han (jag får skryta lite…).
–TITTA!!! Våran bil! Den blå, där uppe i trädet! Han pekar mot björkkronorna i stor fascination, räknandes med att moster alltid hänger på. –Ja, kolla! Vad häftigt! Jag dämpar mig lite, då min syster ju ändå är närvarande. Men sedan släpper spärrarna (igen), och Oscar tar med mig på äventyr. Vi flyger flygplan. Högt över Skansen och björnarna. Vi ser träden där nere, och flyger jättefort! Sälen deltar också, en liten vit handdocka som mamma köpte på Skansen i helgen. Sälen får leverpastejmacka som han kräks upp, eftersom han bara brukar äta fisk. Oscar torkar, och sen ska han amma sälen. Hmmm… Han vet hur det går till i verkliga livet… Sedan får jag vara liiiten och hålla pappa Oscar i handen och akta mig för bilarna. Vardagsrumssoffan är vår bil som åker fort. Vi stannar och köper pigelin, innan vi åker vidare i ett hav av kuddar, för att få pannkakor av farmor. Oscar viftar yvigt med armarna och det susar om honom. Han visar hur fort det går.
Jag blir helt uppslukad. Vi åker tunnelbana också. (Det är det roligaste han vet.) Och när vi går ur tåget får jag en stor bubbla på huvudet. Han visar med händerna, och jag frågar envist varför. – Vi ska flyyyga till nästa tåg, svarar Oscar. Jag nästan ser det gröna tåget framför mig när vi går ombord.
Det är konstigt… ibland vill jag bara vara verklig och vuxen… men när jag väl slukas av leken är jag förlorad. Det är ju helt fantastiskt att få leka med Oscar, snart tre, och uppleva hans enorma fantasivärld. Det är nära dit. Men utan Oscar hade det varit en oändlighet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar